Direktlänk till inlägg 5 december 2013
Ja, ni är väl antagligen rätt trötta på bilder så ni får en liten novell! Fick idén från nu idag, när det på rasten började snöa. Det blev mest slask, men vi hoppade runt och sjöng Se det snöar ända, haha.
Så, novellen fick namn efter det. Mina älskade läsare, Se det snöar!
____________________________________________________
Jag slog upp ögonen. Jag insåg precis vilken dag det var, första december. Snö! De hade lovat snö!
Jag gick upp och kollade ut genom fönstret. Men det jag såg gjorde mig besviken, inget vitt fanns att se. Jag kröp ner i min säng och somnade om.
Dagarna gick, utan snö i sikte. Vi bakade pepparkakor, köpte julklappar och gjorde det riktigt mysigt. Sen en överraskning. På fredag skulle det snöa! Nu var det bara att vänta...
Torsdag. En helt vanlig dag, tills det började snöa. Eller ja, snö var det ju faktiskt men den bara smälte bort. Men så sakta lade den sig på marken, lyste upp och blötte ner. De var mest slask, men vitt var det.
Vi sprang runt och halkade skrattande runt i snöregnet, lyckliga över snön. Men sen...
Jag såg något jag aldrig sett. Ett starkt ljussken, som lyste borta vid träden bortom skolgården.
- Jag kommer strax, jag tror jag tappade min vante där borta! Sa jag och sprang iväg. De tittade konstigt efter mig, men lät mig vara.
När jag kom fram lyste det starkare än förut, och jag drog efter andan. Såg jag rätt? Var det en älva vit som snö som svävade där, precis ovanför marken?
Det svischade till och allt snurrade, jag föll, någon tog emot mig.
-Var inte rädd, lilla vän, sa en ljus stämma.
Jag öppnade ögonen. Framför mig stod den vackraste älvan jag någonsin sett, alldeles vit oc med en gnistrande klänning.
-Mitt namn är Frost, sa hon hest.
Jag tittade med stora ögon på henne.
-Var är jag? Vem är du? Är du en älva? Varför just jag?
Hon tittade på mig, med en blandning av is och mildhet i blicken. Jag ryste, det var inte nådigt.
-Vi behöver just din hjälp. Vi har ingen snö, trots att vi borde haft det sen flera veckor tillbaka! och ingen här kan överleva utan snö. Det är fullt omöjligt.
-Men var är jag?
-Oh, välkommen till Frostlandet. Jag är landets drottning. Och vi behöver din hjälp, som sagt.
-Men vad ska jag göra då? Vad kan jag göra? Frågade jag.
-Du kan göra så mycket mer än du tror, vännen. Följ med mig.
Vi åkte genom städer och natur, men utan en enda snöflinga, jag förstod nu vad som var fel.
-Vi har ett uppdrag. Du är den utvalda, du måste vara med. Det är en invecklad historia, men jag ska berätta.
För mindre än 100 år sedan anlände den första människan i släkten Frost. Hon byggde upp en stad och fick hit fler folk, som sen utvecklat vårat land till det vi har idag. Hela tiden har vi haft isande kallt på vintern, och ingen här klarar en vinter utan snö.
Men för ett år sen kom Solaeus, en mäktig person från syd, hit. Han smälte allt i hans väg, och återvände sen hem med vår iskristall. Sen dess har vi inte haft någon riktig kyla.
Kan du tänka dig att hjälpa mig ta tillbaka iskristallen?
-Ja om jag kan! Men... var bor den där Solaeus?
-Söder om vårt land. Det tar inte lång tid att fara dit på min pegasus. Är du redo?
__________________________________________________________-
Jag tänkte ha denna i två delar, nästa imorn. Hoppas ni gillade den! c:
Tjoho nu har jag fixat en ny design! Jag tycker den blev bra, jag gjorde inte så mycket. Och jag hittade som tur var en gammal bakgrundsbild från Lucy Westlake i biblioteket som inte går att hitta på internet längre! Jag ändrade färgen dock. Men b...
Mycket av bloggmaterialet har jag gjort eller redigerat. Om det inte står nåt annat är det på. Ni får kopiera men det måste tydligt stå att det är min bild.