Denna bild kommer fyllas på med ljus för varje advent, så nu blir det denna bild varje vecka :)

Jag tänkte dra upp julens mode 2013, så häng med! :D

Stickat.

Har du varit snäll i år? Tomten har massor med stickade vantar och mössor, i snygga färger och mönster!

Polkagrisrandigt.

Vad är bättre än polkagrisar?? Jo såklart, kläder med polkagrismönster! Finns till häst och ryttare. Eller varför inte göra ett kap och köpa ett par lindor i matchande mönster!

MYS!

En kylig höstkväll, det snöar ute och du myser i stallet.. Men för en komplett mysstund krävs mysiga kläder. Här är mina hetaste mystips som finns i min garderob! Mycket blått, det är så myys :D

  '

Manrosetter

För din fina häst behövs fina prydnader! Tomten har många manrosetter på lager, i julig form. Och inte gör det något att du får fler av samma, då har du fler hästar att pryda! ;)

Fast sen får ni inte glömma att vara lite traditionella juligt klädda också!

Vi svävade ovanför marken, jag som var höjdrädd höll i mig i manen och blundade. Men jag kunde inte undgå den magiska känslan. Vilket äventyr!

Efter något som kändes som några få minuter var vi framme. En port, flera meter hög och ännu bredare.

-Innanför denna port föds allt varmt och ljust, sa Frost. Många hävdar att solen skapades här och att solen skapade denna plats. Lite komplicerat, men det är inte så viktigt ändå.

Hon lyfte handen. Ett ljud som bara finns på film hördes och där stod hon, lyste och sände ut strålar av is mot porten. Den knarrade till, och öppnade sig långsamt.

Jag bara tittade på henne. Det var helt overkligt, kändes som en dröm.

-Det är fullt verkligt, sa hon som om hon läst mina tankar.

Sen skapade hon med bara händerna en bubbla runt oss, och vi steg in i den varma dalen.

Efter ungefär två timmar vandrande stannade vi och drack.

-Vad är det egentligen vi letar efter? Sa jag och torkade svetten ur pannan.

-En sten. En helt vanlig sten. Nästan. Den ser ut som en vanlig grå sten, men den har en mycket speciell form. Och om man lyssnar mycket noga, kan man höra hur stenen andas.

-Andas? Sa jag och rynkade på näsan.

-Ja, på sitt eget speciella vis, sa hon och log.

Vi fortsatte ytterligare en halvtimma innan vi kom fram till en glänta.

-Här, sa hon bara. Här är det.

Framför ett tjockt träd låg den, en helt vanlig sten med ovanlig form. Eller åtminstone var den ovanlig, med ett stjärnformat hål och en lysande effekt.

-Andas djupt och gå fram till stenen, sa Frost. Jag lydde.

Det första jag kände var kraften. En helt vanlig sten, fick mig att känna mig som världens största människa. Men, jag kämpade vidare mot stenen och lade min hand på den. Det var som att jag visste vad min uppgift var. En mjuk ton steg från min strupe, jag sjöng med vinden. Känslan jag upplevde den stunden var ofattbar. Men sen hände något, stenen började skaka och ljuset blev starkare.

-Se upp! Ropade Frost men då flög jag i en vid båge bakåt samtidigt som luften fylldes av smågrus från den nu sprängda stenen. Jag blundade en sekund, sedan reste jag mig och gick bort till den före detta stenen. En hög med grus och en frän doft hängde i luften, men det som låg på marken förbryllade mig totalt.

-Vad vacker den är, viskade jag.

-Jag tar den, sa Frost. Dina händer är för varma.

Jag såg på de. De glödde av det som nyss hänt.

-Nu behöver du inte bekymra dig mer för oss, kära vän. Tack för hjälpen, vi är skyldiga dig allt du vill!

Sen var jag där i skogen igen. Och nu i efterhand är det skönt att det bara var över sen. Men då ville jag få se Frostlandet i sin fulla prakt, med is och snöhalka på gatorna.

Dagen efter fick jag ett vykort. Inget namn, adress eller något. Bara en otroligt vacker bild, på en snöig gata. Jag log. Det där var min förtjänst. Utan mig hade de aldrig fått någon snö. Jag var den utvalda.

Ja, ni är väl antagligen rätt trötta på bilder så ni får en liten novell! Fick idén från nu idag, när det på rasten började snöa. Det blev mest slask, men vi hoppade runt och sjöng Se det snöar ända, haha.

Så, novellen fick namn efter det. Mina älskade läsare, Se det snöar!

____________________________________________________

Jag slog upp ögonen. Jag insåg precis vilken dag det var, första december. Snö! De hade lovat snö!

Jag gick upp och kollade ut genom fönstret. Men det jag såg gjorde mig besviken, inget vitt fanns att se. Jag kröp ner i min säng och somnade om.

Dagarna gick, utan snö i sikte. Vi bakade pepparkakor, köpte julklappar och gjorde det riktigt mysigt. Sen en överraskning. På fredag skulle det snöa! Nu var det bara att vänta...

Torsdag. En helt vanlig dag, tills det började snöa. Eller ja, snö var det ju faktiskt men den bara smälte bort. Men så sakta lade den sig på marken, lyste upp och blötte ner. De var mest slask, men vitt var det.

Vi sprang runt och halkade skrattande runt i snöregnet, lyckliga över snön. Men sen...

Jag såg något jag aldrig sett. Ett starkt ljussken, som lyste borta vid träden bortom skolgården. 

- Jag kommer strax, jag tror jag tappade min vante där borta! Sa jag och sprang iväg. De tittade konstigt efter mig, men lät mig vara.

När jag kom fram lyste det starkare än förut, och jag drog efter andan. Såg jag rätt? Var det en älva vit som snö som svävade där, precis ovanför marken?

Det svischade till och allt snurrade, jag föll, någon tog emot mig. 

-Var inte rädd, lilla vän, sa en ljus stämma. 

Jag öppnade ögonen. Framför mig stod den vackraste älvan jag någonsin sett, alldeles vit oc med en gnistrande klänning. 

-Mitt namn är Frost, sa hon hest.

Jag tittade med stora ögon på henne. 

-Var är jag? Vem är du? Är du en älva? Varför just jag?

Hon tittade på mig, med en blandning av is och mildhet i blicken. Jag ryste, det var inte nådigt.

-Vi behöver just din hjälp. Vi har ingen snö, trots att vi borde haft det sen flera veckor tillbaka! och ingen här kan överleva utan snö. Det är fullt omöjligt. 

-Men var är jag? 

-Oh, välkommen till Frostlandet. Jag är landets drottning. Och vi behöver din hjälp, som sagt.

-Men vad ska jag göra då? Vad kan jag göra? Frågade jag.

-Du kan göra så mycket mer än du tror, vännen. Följ med mig.

Vi åkte genom städer och natur, men utan en enda snöflinga, jag förstod nu vad som var fel. 

-Vi har ett uppdrag. Du är den utvalda, du måste vara med. Det är en invecklad historia, men jag ska berätta.

För mindre än 100 år sedan anlände den första människan i släkten Frost. Hon byggde upp en stad och fick hit fler folk, som sen utvecklat vårat land till det vi har idag. Hela tiden har vi haft isande kallt på vintern, och ingen här klarar en vinter utan snö. 
Men för ett år sen kom Solaeus, en mäktig person från syd, hit. Han smälte allt i hans väg, och återvände sen hem med vår iskristall. Sen dess har vi inte haft någon riktig kyla.

Kan du tänka dig att hjälpa mig ta tillbaka iskristallen? 

-Ja om jag kan! Men... var bor den där Solaeus? 

-Söder om vårt land. Det tar inte lång tid att fara dit på min pegasus. Är du redo?

__________________________________________________________-

Jag tänkte ha denna i två delar, nästa imorn. Hoppas ni gillade den! c:

Xmas go evil- kände för det, osten kom på iden och den verkade kul så jag körde på den haha ;)

Ledsen för att det är lite tråkiga luckor just nu, ska fixa mer grejer i helgen och lovar en rolig grej! Snart! 

I dagens lucka fanns en liten julbild, då jag inte hinner fixa mer idag. 

Gjorde den på 10-15 minuter, ska väl ungefär föreställa när den första snön faller, den som ska göra marken vit hela vintern... Åh det är verkligen mysigt! IRL har ingen snö kommit än, fast det är rysligt kallt :c Vi får hoppas att den kommer snart!

Har ni snö hos er?   

Andra dagen blir ett korsord! Svåra ord = skriv i kommentarerna för hjälp!

Idag är det första december och julkalendern drar igång! Idag blir det en väldigt enkel då jag inte har mer tid. 

Hittar ni ettan? :)  

Självaste jag (och en ost i bakgrunden)

samt en adventbild! :)